Språkutvecklingen fortsätter...

I tisdags startade jag och Marie-Louise även upp en ny omgång av vårt skolutvecklingsarbete med Språkutvecklande arbetssätt.

Vi har valt två nya texter ifrån Skolverkets lärportal i modulen Från vardagsspråk till ämnesspråk.

Denna gången handlar texterna om litteracitetsutveckling och ordförrådet. Detta passar särskilt bra till ett av våra prioriterade områden på skolan, begreppsförmågan, och hur vi bäst utvecklar den.

Precis som tidigare har vi valt att följa Skolverkets modell för kollegialt lärande där vi först läser texterna och reflekterar kring dem. För detta arbete får var och en 2 h lästid. Under tiden man läser ska man fundera på frågorna:

 - Vad tycker du är bra i texten?
 - Vad tycker du inte om?
 - Vad undrar du över i texten?

Vid nästa träff diskuteras texterna i tvärgrupper och en lektion planeras utifrån det vi läst. Till omgångens avslutande träff ska alla ha genomfört sin lektion och presentera sitt arbete för gruppen.

/Sofie

Kollegial feedback -sammanfattning och analys

För några veckor sedan genomförde alla lärare på skolan kollegiala besök och gav sedan kollegial feedback. Vårt fokus har under denna omgång varit språkutvecklande arbetssätt. Information om upplägg och vårt arbetsmaterial hittar ni här.

Strax innan påsklovet träffades vi i tvärgrupper för att samtala om våra upplevelser och insikter från observationer och feedback. Efter tvärgruppsträffen så har vi, Linda och Annette, sammanfattat och analyserat vår tredje omgång av kollegial feedback. Idag hade vi glädjen att dela med oss av detta till våra kollegor.

Vi ägnade eftermiddagen åt att samtala om de framgångar och utvecklingsmöjligheter vi sett genom vårt kollegiala lärande. 

Vi ser en tydlig utveckling i hur vi arbetar aktivt med ord och begrepp i vår undervisning. Vi ser en ökad medvetenhet i detta arbete, men också en utvecklingsmöjlighet i att sträva efter att eleverna ska ges möjlighet att använda orden flera gånger och i olika sammanhang.

Vi ser att instruktioner ofta ges både muntligt och skriftligt. Det märks att instruktionerna ofta är genomtänkta och förberedda. En utveckling kan vara att låta eleverna befästa instruktionerna på olika sätt, t ex att eleverna får berätta för läraren hur denne ska lösa uppgiften. Likaså upplever vi att bilder är ett stöd för våra elever. Vi ser stora möjligheter att förstärka våra instruktioner med bilder. Att eleverna förstår och kan hantera instruktioner är en viktig del av vår undervisning.

Vid våra observationer syns mängder av språkutvecklande arbetssätt. Det märks att vi lägger extra vikt vid dessa övningar och moment. Observationerna visar också att läraren har en stor del av taltiden i klassrummen. Vi tror att vi genom vårt fortsatta arbete med studiecirkeln kring språkutvecklande arbetssätt kommer att få med oss ännu fler metoder och tankar kring detta. Vi tror också att detta kan vara något att fokusera på vid framtida kollegial feedback.

Alla framhåller att feedbacken av kollegan är mycket värdefull. Vi tror att vi är redo att ta nästa steg här. Vi upplever en trygghet i detta arbete nu och känner att vi gärna får kännedom om flera av våra utvecklingsmöjligheter. Vi ser också att det kan vara värdefullt att man även får feedbacken skriftligt. Ibland behöver man ge utvecklingsmöjligheterna lite eftertanke och ibland kanske läsa om de fina orden om sina styrkor både en och två gånger...

Vi hoppas att det kollegiala lärandet och kollegial feedback kommer att fortsätta under kommande läsår. Sammanfattningsvis ser vi följande punkter att arbeta vidare med genom klassrumsobservationer:

• Öka elevens taltid
• Utveckla lärarens frågeställningar -ger våra frågor eleven möjlighet att använda begrepp och utveckla sina tankar?
• Tydliga instruktioner -hur tillgodoser vi elevers olika behov?
• Utveckla vår kollegiala feedback

En intressant tanke som flera kollegor lyfte i sina exit-tickets vid presentationens slut var en önskan att få observera hur vi lägger upp undervisningen för att utnyttja ett tvålärarsystem optimalt. Detta kan säkert vara en god tanke då skolan inför tvålärarsystem till hösten.

Då avslutas ett utvecklingsarbete med spännande och intressanta tankar inför framtida arbete. Tack bästa kollegor för ert engagemang!

/Linda och Annette

Här hittar ni dagens presentation: Kollegial feedback omgång 3 avslut

Lärandematriser -Johan Alm

Jag blev så glad när jag under sportlovet såg att Högskolan i Kristianstad bjöd in till att komma och lyssna på Johan Alms tankar och arbete med lärandematriser den 29/3.

Jag läste boken, Lärandematriser, under förra våren. Vid terminsstarten i augusti kom jag och min kollega, Anna, överens om att testa ställa om vårt tänk från bedömningsmatriser till lärandematriser.

När jag läst boken har jag flera gånger stannat upp och tänkt att det är precis detta jag menar men inte hittat orden för. När jag arbetat med bedömningsmatriser har jag upplevt att jag saknat något. Så det var med hög förväntan jag gick på Johan Alms föreläsning.

Och ja, första halvan av föreläsningen var jag helt lyrisk. Precis som när jag läste boken! Johan Alm lyfter på ett tydligt sätt grundtankarna med en lärandematris, de visar vad eleven ska göra. Eleven använder lärandematrisen för att lära sig. Han poängterar att lärande matrisen utgår från kunskapskrav och att man som lärare inte behöver ödsla tid med att göra icke-formuleringar för vad eleven inte kan.

Alm lyfter också att så kallade checklistor saknar progression. Han menar att lärandematrisen motverkar "jag är färdig"-syndromet. Det finns alltid något att bli bättre på och att utveckla.

Texten i lärandematrisen skrivs i jag-form och progressionen tydliggörs genom att fetmarkera värdeord som beskriver nya krav/nästa steg. Lärandematrisen fokuserar på vad eleven ska göra, den beskriver elevens prestation, istället för att lägga vikt vid hur eleven ska vara. Detta skapar, enligt Alm, utveckling. Som exempel på detta lyfter Alm att vi bör undvika formuleringar såsom eleven kan, eleven vet och eleven förstår... Istället ska vi skriva vad eleven säger, eleven skriver och eleven gör.

Som jag skrev i början av inlägget så var jag lyrisk under första halvan av föreläsningen. När Alm sätter upp Bedömning för lärande VS Lärandematriser, så tappar han mig. För mig är detta inte motsatser. De må ha olika fokus och syfte, men i mina ögon gör vi en bedömning av elevens kunskaper även i en lärandematris. Detta för att veta var de befinner sig så att vi kan möta med rätt stöd och utmaning. Det tror jag bidrar till utveckling!

Nåväl, jag får väl fundera vidare på detta. Hur som helst stärktes jag i mina tankar kring att använda matriser som stöd för elevernas lärande. Och jag kommer med all säkerhet att både läsa om boken och fördjupa mig i Johan Alms blogg Larandematriser.se. Jag ser också fram emot hans kommande bok; Synliga mål i skolan; att konkretisera lärande.

Precis som Johan Alm säger avlutningsvis, så är det väl så med lärandematriser som med allt annat, "Det blir aldrig bättre än hur man använder den".

Tack HKR för denna föreläsning!

/Linda

ChromEx -Vi kunde skriva nationella prov på chromebooks!

Igår genomförde 3A nationella prov i svenska/svenskaA. Den skriftliga uppgiften kunde genomföras både med papper och penna eller med en dator eller liknande. Vi förstod ganska snart att det skulle bli svårt att använda våra chromebooks i detta arbete eftersom de hela tiden har tillgång till internet.

Ett tag övervägde vi att bara erbjuda eleverna att använda papper och penna, men det kändes inte helt rätt. Eleverna är vana vid att skriva på chromebooken och trivs med det. Vi började söka efter en lösning.

Vi fick erbjudande om att testa ChromEx. Detta är en applikation som gör att chromebooken försätts i ett läge där eleven inte har tillgång till internet. Som lärare skapar du provuppgifter som eleven sedan skriver i ett tomt dokument. Läraren väljer om eleven ska ha tillgång till stavningshjälp eller inte.

Genomförandet av provet fungerade precis som vilken skrivuppgift som helst. Skillnaden var att vi visste att ingen använt internet och stavningshjälp under provet.

När eleverna genomfört sin uppgift i ChromEx klickar de på "lämna in" och elevernas uppgifter samlas då smidigt i en provmapp i min drive.

Vårt första försök att använda ChromEx fungerade bra. Så gott som felfritt i alla fall. För en elev hände något underligt, texten förvandlades till symboler och gick inte att återskapa. Varför felet inträffade vet jag inte i nuläget.

Utöver detta missöde tycker jag att applikationen erbjuder en nödvändig möjlighet, att ibland låta eleverna skriva utan stöd av internet och stavningshjälp. Jag kommer garanterat använda denna funktion fler gånger och håller tummarna för att applikationen får utökade möjligheter. Tänk vad bra om Google Formulär kunde användas i ChromEx... Men tills dess får jag komma på andra lösningar!

/Linda