Besök mitt klassrum: Att läsa och skriva faktatext i åk 3

Vi håller precis på att avsluta ett roligt och lyckat arbetsområde i 3A, Att läsa och skriva faktatext. Både jag och min kollega, Anna, gläds åt den utveckling eleverna gjort under detta arbetsområde. Känslan när elevens ögon lyser när han/hon är klar texten och stolt berättar att "nu är jag klar och jag har gjort mitt bästa". Ja, den känslan gav mig en extra härlig känsla när jag gick på sportlov!

Här delar jag med mig av vårt arbete och våra tankar kring det.

Konkretiserade mål för arbetsområdet:

Du skall kunna:

• Läsa faktatexter för barn
• Återge det du läst genom att besvara på frågor samt använda informationen i en egen faktatext
• Söka information från en källa
• Skriva en faktatext utifrån givna stödord
• Använda ämnesspecifika ord/begrepp i din faktatext

Här hittar ni vår pedagogiska planering för arbetsområdet med tillhörande lärandematris: Pedagogisk planering faktatext åk3

I uppstarten av arbetsområdet tog vi reda på elevernas förkunskaper. Vad visste de egentligen om en faktatext? Tankarna sammanställdes i en gemensam mindmap och utifrån det skapades en film liten film om vad en faktatext är. Filmen la vi sedan både på klassbloggen och i elevernas Google Classroom för att skapa repetitionsmöjligheter. Utifrån elevernas förförståelse och tankar planerade vi sedan arbetet med faktatexter med stöd av cirkelmodellen.

Vi ägnade flera lektioner att läsa olika enklare faktatexter och besvara frågor till texten. Vi arbetade först i grupp och sedan enskilt. Vi pratade om strategier för att ta sig an en faktatext och utgick från några av läsförståelsestrategierna i läsfixarna.

Spågumman: Vad säger rubriken och underrubrikerna mig? Vad förstår jag genom att titta på bilderna?

Detektiven: Stryk under viktiga/svåra ord. Ta reda på vad orden betyder om det är några du inte förstår.

Cowboyen: Hur kan jag samla in viktig information? Vad behöver jag tänka på? Hur vet jag vad som är sant?

Vi gick sedan vidare och började jämföra texter som handlade om samma sak, men med olika innehåll. T ex jämförde vi Guldlock och de tre björnarna med en faktatext om björnar.

Vi fortsatte sedan vårt arbete med faktatexter med att studera textens struktur och uppbyggnad. För att eleverna skulle träna på att sortera och organisera information i stycken arbetade vi med sönderklippta faktatexter. Eleverna arbetade med denna uppgift i par.

Vi fortsatte att läsa faktatexter gemensamt. Vi pratade om vilka ämnesord som är vanligt förekommande i faktatexter om djur. För att träna på detta fick eleverna läsa korta texter om bland annat dinosaurier och svenska djur. De fick sedan skriva och berätta om det de läst utifrån givna stödord, helst utan att titta på texten de läst. Genom detta arbetssätt tränade eleverna sig även på att berätta med egna ord.

Tillsammans med eleverna tittade vi på vilka underrubriker som är vanliga i faktatexter om djur. Vi kom fram till följande:

-Klassificering

-Utseende

-Förekomst

-Föda

-Förökning

Utifrån elevernas tankar och inspirerande av andra internetkollegors 6-fältare (t ex Malin Carlssons på Malins PPlugg) skapade vi den stödstruktur som eleverna sedan skulle få använda när de ska planera och skriva faktatext i grupp och på egen hand.

Här hittar ni den färdiga stödstrukturen: Planera faktatext

Vi skapade även denna korta film som eleverna kunde ha som stöd när de skulle skriva egna faktatexter. Även denna film delade vi med eleverna på klassbloggen och i elevernas Google Classroom.

När det var dags att skriva egna faktatexter arbetade vi först i halvklass med en lärare. Vi planerade texten, sökte information och skrev texten gemensamt. I slutet av det arbetet fick eleverna komma med förlag på hur texten kunde blivit ännu bättre. Många menade att den saknade bilder. Vi pratade om hur bilder kan förstärka texten och vad man behöver tänka på när man använder dem.

Steg två i skrivandet var att eleverna skulle skriva faktatext i par. Arbetsmodellen och stödstrukturen var eleverna nu väl bekanta med. Efter avslutat arbetsområde fick de kort respons av mig om vad som var bra med deras texter och vad som var viktigt att tänka på i den enskilda slutuppgiften. I samband med detta fick de även göra en självbedömning. Utifrån elevens egna tankar kunde vi lärare se om det var något eleven önskade hjälp med inför slutuppgiften. 

Här hittar ni formuläret vi använde vid självbedömningen: Självbedömning skriva faktatext

Under slutuppgiften hade eleverna liksom tidigare tillgång till faktaböcker för barn, internet, stödstrukturen för planering av faktatext och instruktionsfilmerna som vi delat med dem. Det var härligt att följa elevernas arbete med slutuppgiften då de flesta visade en säkerhet i att arbeta med faktatext på egen hand. En del nöjde sig med informationen som de kunde hitta i faktaböckerna i klassrummet, medan andra ville utmana sig själva och söka vidare på internet. Och det bästa av allt, alla gjorde sitt bästa! Då blir jag så glad och så stolt. Arbetet ger resultat. Vilken lycka!

Framgångsfaktorer:

• Utgå från elevernas egna tankar i skapandet av stödstruktur
• Filmer som ger repetitionsmöjligheter
• Befästa arbetsmodell och stödstruktur i grupp innan eleverna ska använda detta enskilt
• Arbeta aktivt med ord och begrepp i samarbete med studiehandledare för ökad förståelse
• Träna på att skriva med egna ord för att undvika avskrift
• Skriva texterna på pc/chromebook för att förenkla redigering

Motgångsfaktorer:

• Många faktatexter är svåra att förstå för elever med annat modersmål än svenska
• Svårt för eleverna att på egen hand hitta information som de förstår på internet

/Linda

Vårt värdegrundsarbete

Vi är en mångkulturell skola.

Det betyder att vi har mycket kunskap om den värld vi lever i.

Man kan se olikheter som något som försvårar och skapar mellanrum.

Eller så kan man välja att vara nyfiken och öppna fönstret för att få se allt det som finns utanför och det du kan lära mig och jag lära dig får oss att växa som människor.

Våra väskor, fickor och händer är fulla av många tusen dagars kunskap, erfarenhet, sorg och glädje och allt det bär vi med oss till skolan, in i klassrummet, ut på rasten och till fritids.  

Och sedan hem igen med ännu mer putande fickor.

Värdegrundsarbetet på vår skola är ungefär som ett omklädningsrum och en idrottslektion om man nu tänker sig att man har idrott alla dagar i veckan.

Våra brokiga kläder ligger i högar på bänkarna, några nya skor mot väggen, men de flesta skavda och nötta av lek. Luften vibrerar av adrenalin och förväntan.

Värdegrundsarbete är att springa sig svettig och utmana sig själv. Det är lagarbete och en klapp på axeln, lite tårar och knuffar, frustration och arga ord som studsar mot betongväggar. Och några minuter senare ett avväpnande skämt som får oss alla att fnittra till.

Vi är inte summan av våra misslyckanden utan vi är människor som håller på att växa. Ibland drabbas vi av växtvärk, men det är bara ett bevis på att vi växer.

Vi är en mångkulturell skola.

Det betyder att vi värderar det som finns och inte det som fattas.

/Annette

Språkutvecklingsarbetet fortsätter

Idag fortsatte vi vårt arbete med Språkutvecklande arbetssätt. Precis som tidigare utvecklingsarbete på skolan så kommer arbetet genomsyras av kollegialt lärande.

Vår planering av arbetet ser ut så här:

• Tillfälle 1: Presentation av arbetet
• Tillfälle 2: Inläsningstid (2h på egen hand)
• Tillfälle 3: Kollegiala samtal om texterna vi läst och filmerna vi sett. 
• Tillfälle 4: Kollegiala samtal utifrån genomförda uppgifter i elevgrupp.

Till idag har alla läst två delar ur  Läs- & skrivportalen, modulen Från vardagsspråk till ämnesspråk. 

https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/moduler/3-Grundskola/029-vardagssprak-amnessprak

Vi valde del 1 och del 3 eftersom vi tyckte att det passade efter Barbro Bruces föreläsning, Att undervisa inkluderande i relation till språkliga möjligheter. 

Efter att vi idag diskuterat texternas innehåll fick alla tid att planera en eller flera lektioner utifrån en modell som presenterades i del 3. Där skulle man tänka på att ha en progression i både den muntliga interaktionen i klassrummet och i ämnesinnehållet så att eleverna får så stora möjligheter som möjligt att utvecklas. Det var också viktigt att se till att lektionen innehöll två till tre muntliga aktiviteter där eleverna får använda ämnesinnehållet. 
V 10 träffas vi igen för att diskutera hur uppgiften i elevgruppen har gått. 

/Sofie, Valla & Marie-Louise

Att veta vad man ska lära sig

Under läsåret 16/17 arbetar vi på Näsby skola med att utveckla elevernas metakognitiva förmåga som en del av vårt strategiarbete. Grunden för detta är att eleverna blir medvetna om vad de ska lära sig, undervisningens mål. Vi pratar med våra elever om både mål för arbetsområdet och lektionsmål. Detta sker på olika sätt beroende på ämne och årskurs. I flera klassrum hittar man målen uppsatta på väggen.


Här hittar ser ni exempel på skyltar med mål för arbetsområden i åk 1, 2, 3 och 5:

Vi strävar efter att så ofta som möjligt knyta an till målen med arbetsområdet i vår undervisning i våra samtal med eleverna. Vi försöker konkretisera målen med bilder och beskrivningar. När det är möjligt försöker vi även gestalta målen genom att visa hur målet ser ut i ett elevarbete, t ex hur ser en faktatext ut om är indelad i stycken efter innehåll?

Ibland kan det kännas stort och ogreppbart för eleverna med målen för hela arbetsområdet. Därför väljer vi ofta att bryta ner områdesmålen till lektionsmål. I 3A:s klassrum har vi en ruta på tavlan där den undervisande läraren skriver i lektionens mål:

Att vi alla som undervisar klassen presenterar målen på liknande sätt, upplever vi som en framgångsfaktor. Eleverna vet att målet med lektionen ska stå i rutan och titta ofta där direkt när de kommer in i klassrummet för att se vad man ska arbeta med och utveckla under lektionen. Och skulle man som lärare glömma skriva här får man direkt en påminnelse av våra medvetna elever! Härligt!

När eleverna vet vad de ska lära sig blir det också möjligt för dem att förstå vad som är nästa steg i deras utveckling mot målen och hur de kan ta sig dit. Detta är grunden för att förstå sin egen inlärningsprocess och för att kunna använda själv- och kamratbedömning. 

Dessa samtal om vad man ska lära sig och hur man kan lära sig det tror vi ökar möjligheterna för våra elever att lyckas!

/Linda

Att använda Google Classroom i undervisning

Första gången jag hörde talas om Google Classroom förstod jag inte riktigt finessen med detta verktyg. Jag tyckte att det fungerade alldeles utmärkt att samla länkar till sidor och filmklipp på klassbloggen och just då behövde jag inget mer...Trodde jag! Detta var under förra läsåret och jag hade då en klass som gärna ville testa alla tänkbara verktyg och som verkligen uppskattade variation i undervisningen så jag bestämde mig för att testa vilka fördelar Classroom hade att erbjuda.

Egentligen jag tycker jag fortfarande att att klassbloggen är ett utmärkt ställe att samla länka på, speciellt sådana länkar som de kan ha nytta av hemifrån. Eleverna får då snabbt och enkelt tillgång till material som jag förberett och anpassat åt dem från vilken enhet som helst utan någon form av inloggning.

Fördelen med att använda Classroom, som jag ser det, är att allt material kring ett arbetsområde samlas på ett ställe. Jag lägger in målen för arbetsområdet, stödstrukturer, filmklipp och länkar till sidor som eleverna kan ha nytta av. Vidare kan jag skapa uppgifter kopplade till mina länkar och filmklipp. När eleverna genomfört uppgifter samlas dessa automatiskt i en mapp i min Drive. Och just det där momentet att alla elevarbeten mappas och sparas blir det ju inte i klassbloggen.

Idag undervisar jag en åk 3 och vi har använt klassbloggen som utgångspunkt sedan läsårsstarten i augusti. När vi startade upp vårterminen valde jag och min kollega, Anna, att även börja använda Classroom som ett komplement. Och jag måste säga att det fungerar förvånansvärt bra att använda båda sidorna. Eleverna brukar vanligtvis ta sig till klassbloggen först och klickar sig sedan därifrån till Classroom om det är där lektionens uppgifter finns.

Så här kan det se ut i ett utav mina classroom för åk 3:

Målen med arbetsområdet presenteras:

Exempel på arbetsuppgift:

Exempel på slutuppgift med bifogad stödstruktur:

Jag använder klassbloggen precis lika mycket som förut, men har genom classroom en samlingsplats för uppgifter och elevarbeten.

Och problemet med inloggning då? I skolan är det ju aldrig några problem för då använder ju alla sin chromebook där de automatiskt blir inloggade i Classroom. Lite klurigt har det varit för några elever i åk 3 att få rätt på inloggning hemifrån, men jag tror bara det är en tidsfråga innan de får kläm på det där. Och för den som inte får det att fungera hemifrån finns alltid möjligheten att använda skolans hjälp och utrustning även efter skoltid. Vill man få det att fungera så går det! 😊

På pedagogisk IT finns tydlig instruktionsfilm om hur man kommer igång och använder Google Classroom.

http://bufblogg.kristianstad.se/pedagogisk-it/2017/02/10/introduktion-till-google-classroom/

/Linda

Att använda Google Formulär i undervisning

En funktion som jag verkligen gillar bland Googles verktyg är Google Formulär. Jag använder Formulär främst tillsammans med eleverna, men även i samarbetet med kollegor.

Med eleverna använder jag Formulär exempelvis för att ta reda på deras förförståelse inför ett arbetsområde. Vi använder ofta Formulär för att ta reda på elevernas förståelse för olika begrepp. Formulär är även ett bra verktyg för att ta reda på vad eleverna tycker och tänker om olika frågor. En annan bra funktion är att man på ett ganska enkelt sätt kan skapa självrättande prov.

Jag strävar efter att använda Formulär på ett formativt sätt. Detta gör jag t ex genom att eleverna får titta på sammanställningen av alla elevers svar (anonyma). När jag arbetar på detta sätt skriver jag gärna ut sammanställningen med elevsvaren så att eleverna har detta på papper. Sedan får eleverna sitta i grupper och diskutera vilka svar som är rätt och inte. Det brukar bli både roliga och lärorika samtal. Som ett tredje moment i arbetet låter jag eleverna besvara frågorna i formuläret igen. Avslutningsvis låter jag eleverna jämföra svaren i test 1 med svaren i test 2.


Exempel på ett formulär:

Exempel på sammanställning av anonyma elevsvar:

Bland kollegorna har vi t ex använt Formulär för att utvärdera olika aktiviteter och ta reda på förkunskaper och önskemål inför olika utvecklingsträffar.

Ja, användningsområdena är många! 

Vill ni få lite hjälp med att komma igång med att skapa självrättande formulär hittar ni en bra och tydlig instruktionsfilm här:

(Film av: Mattias Schmidt, http://bufblogg.kristianstad.se/pedagogisk-it/)

Lycka till! /Linda

Studiecirkel Utmanande undervisning omgång 3

Efter att vi läst och arbetat med kapitel 2, Återkoppling och kapitel 3, Ansträngning, i James Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet, kände vi oss redo att ta oss an kapitel 4, Utmaning. Vi valde att arbeta vidare med liknande arbetsgång som tidigare då vi upplevt detta som en framgångsfaktor.

Vår planerade arbetsgång för omgång 3, Utmaning:

• Tillfälle 1: Inläsningstid (2h på egen hand)
• Tillfälle 2: Kollegiala samtal utifrån kapitel 4
• Tillfälle 3: Kollegiala samtal utifrån genomförda uppgifter i elevgrupp

Här hittar ni vår planering och presentationsunderlag för det kollegiala arbetet med kapitel 4 Utmaning:

Studiecirkel Utmanande undervisning omg 3 arbetsgång

Presentation 1 omg 3 Utmanande undervisning

Presentation 2 omg 3 Utmanande undervisning



Framgångsfaktorer:

• Upplägget att läsa-samtala-genomföra-samtala
• Generös lästid
• Kollegiala samtal i tvärgrupper
• Samtala om olika sorters utmaning
• Uppmärksamma olika sorters frågor
• Att tillsammans skapa utmaningar till olika planeringar

Motgångsfaktorer:

• Hitta rätt nivå på utmaningar både för starka och svaga elever
• Vad gör man när redan de grundläggande förmågorna och färdigheterna i ett arbetsområde är en utmaning?

/Linda, Annette och Valla

Studiecirkel Utmanande undervisning omgång 2

Efter att har arbetat med kapitel 2 Återkoppling i Utmanande undervisning i klassrummet (Nottingham) valde vi att gå vidare med kapitel 3 Ansträngning. 



Detta var vår planerade arbetsgång för omgång 2, Ansträngning:

• Tillfälle 1: Inläsningstid (2h på egen hand)
• Tillfälle 2: Kollegiala samtal utifrån kapitel 3
• Tillfälle 3: Kollegiala samtal utifrån genomförda uppgifter i elevgrupp

Här hittar ni vår planering och presentationsunderlag för det kollegiala arbetet med kapitel 3 Ansträngning:

Studiecirkel utmanande undervisning omg 2 arbetsgång

Presentation 1 omg 2 utmanande undervisning

Presentation 2 omg 2 utmanande undervisning




Framgångsfaktorer:

• Upplägget att läsa-samtala-genomför-samtala
• Generös lästid
• Kollegiala samtal i tvärgrupper
• Att man fick tid att planera uppgiften som skulle genomföras tillsammans med andra och att det fanns tid avsatt till detta arbete under tillfälle 2
• Att på något sätt dokumentera och visa gruppen vad man arbetat med då det kunde bli väldigt olika resultat i olika årskurser

Motgångsfaktorer:

• Svårare att planera och genomföra uppgifter när kollegor i samma klass inte är i samma grupp
• Att få eleverna att förstå skillnaden mellan förhållningssätt och regler

/Linda, Annette och Valla

Självbedömning -på ett enkelt sätt

På Näsby skola arbetar vi aktivt för att utveckla elevernas metakognitiva förmåga. I detta arbete är självskattning/självbedömning en viktig del.

I min klass har jag använt enkla modeller som eleverna efterhand blir väl förtrogna med. Jag upplever att det underlättar för eleverna att använda samma modell i de olika skolämnena, men att bedömningsaspekterna byts ut och anpassas.

Vid självbedömning är det ytterst viktigt att eleverna förstår undervisningens mål, det vill säga aspekterna av det som ska bedömas. Ofta går jag igenom en aspekt i taget och låter eleverna skatta sig själv, innan jag går vidare till nästa. Annars upplever jag att eleverna gissar vad aspekterna betyder och självskattningen blir mer godtycklig. Att visa konkreta elevexempel på vad de olika aspekterna betyder ökar också elevernas förståelse och ger dem ett bättre utgångsläge att skatta sig själv.

Ett roligt och lärorikt sätt att arbeta vidare med elevernas självbedömningar är att låta dem jämföra sina egna bedömningar med mina. Varje elev och jag fyller då i formuläret var för sig och sedan sitter vi tillsammans för att diskutera och förklara varför vi tycker som vi gör. Detta ökar verkligen elevernas förståelse för mål och undervisning!

Här kommer två exempel på självskattning/självbedömning som jag använt i åk 3-5:


Självskattning Läsa

Självbedömning kommunicera



Ett annat sätt att arbeta med självbedömning är att låta eleverna själva fundera över vilka aspekter som ska bedömas i ett arbetsområde. Utifrån elevernas tankar, och kunskapskraven förstås, har eleverna och jag tillsammans skapat ett självbedömningsformulär. Både intressant och roligt att höra eleverna förklara vad de tycker kännetecknar god kvalité.

Här hittar ni ett exempel på en självbedömningsmall som jag gjort tillsammans med åk 5:

Självbedömning redovisa

/Linda

Att börja använda chromebooks och G suite med eleverna

Oavsett vilket digitalt verktyg som ska introduceras i en klass tycker jag att en tydlig genomgång är direkt avgörande för det fortsatta arbetet. Annars blir det lätt att 18 händer upp i luften så fort de ska börja arbeta. Likaså underlättas arbetet om klassen redan i förväg har kommit överens om vilket förhållningssätt som gäller vid användandet, några tydliga regler att förhålla sig till.

I min klass har vi följande regler som ALLTID gäller:

• När läraren pratar är din chromebook stängd
• Du är bara inne på de sidor som rör skolarbetet
• Du tar ansvar för skolans utrustning

Innan eleverna fick tillgång till sina chromebooks hade de fått välja lösenord. Jag ser det som en klar fördela att eleverna själva får välja lösenord då det underlättar för dem att komma ihåg. 

Alltid när vi går igenom en ny funktion på chromebooken använder vi projektorn så att eleverna kan se var jag hittar funktionen och hur den kan användas.

Vid uppstarten av G Suite gick vi igenom följande funktioner med eleverna:

Gmail: Ta emot/skicka mail. Lägg in en profilbild. Förhållningssätt och regler.

Dokument: Grundläggande skrivfunktioner. Delningsfunktionen. Arbeta med kommentarer.

Drive: Var dokument lagras/"delas med mig". Sökfunktionen.

Presentationer: Grundläggande funktioner. Delningsfunktionen. Arbeta med kommentarer.

En framgångsfaktor vid detta arbete är att som lärare vara förberedd och trygg i användandet av de funktioner som ska introduceras. En annan framgångsfaktor är att redan från början vara noga med att det förhållningssätt man kommit överens om efterföljs. 

I några klasser har vi låtit äldre elever vara med som ett stöd för de yngre eleverna vid uppstart av detta arbete. Arbetssättet har fungerat väldig bra och varit uppskattat av både äldre och yngre elever.

/Linda

Rate it -ett sätt att följa upp undervisningen

I slutet av lektionen eller skoldagen kan det vara intressant att få veta hur eleverna känner. I vår klass har vi ofta visat med tummen upp eller ner. Jag märker dock att eleverna ändrar sig när de tittar på varandras tummar och även när de lyckas läsa av mitt ansiktsuttryck.

Igår såg jag att IKTsidan.com tipsade om en ny app där man kan göra detta digitalt. Appen heter Rate It och kostar 10 kr. Man laddar ner appen till en ipad eller mobil och så låter man eleverna trycka på det ansiktsuttryck som motsvarar deras känsla. Tänker att detta kan vara användbart i flera sammanhang, tex efter lektion, rast eller kanske föräldramöte.

Här trycker eleverna in sin känsla:

När man trycker "finish" får man en tydlig sammanställning av gruppens känslor:

/Linda